måndag 9 november 2015

Flera bra besked idag

Dagarna tickar sakta på, finns det ingen snabbspolning? Jag har nu gått in i v.10, kan inte förstå det fortfarande. Jag känner av vissa symtom, som hunger...inte att jag blir lite hungrig, som stegrar, utan vrålhungrig med en gång, närsomhelst, även om jag nyss ätit. Är lite yr och får spänd mage och ömma bröst på kvällen. Min bästa tid just nu är på morgon, förmiddag. Men jag kan ändå inte släppa oron, den kommer och går. Nojigt tittar jag på toapappret och känner efter. Så synd att man bara inte kan slappna av och glädjas helt, som många andra. Men "många andra" har inte behövt gå igenom alla dessa faser, som vi få, som på olika sätt fått kämpa för att ta oss hit. Dem kan inte riktigt förstå. Därför är det skönt att få skriva av sig.

Idag ringde jag min privata gyn, var lite nervös att dem skulle neka mig. Fast hon var så trevlig i telefon och förstod min oro. Jag fick en tid om 3 veckor för ett UL, jag behöver det, får att se hur det står still. Vänta ända till RUL, det går bara inte, psykiskt. Hon sa även att om vi inte klarar att vänta tills dess, får jag maila och få en tidigare tid. Jättesnällt av henne. Så skönt att få bekräftat att någon förstår att man känner sig orolig, speciellt efter vårt ma och alla blödningar. Än är vägen lång och det finns inga garantier, men då har jag detta att vänta in iallafall.

Jag fick tillbaka mina provsvar med sköldkörteln idag med, också varit nervöst då bra värden är väldigt viktiga. Det stod: "Således utmärkta värden" T4 16,9 och TSH 0,44. Så jag fortsätter med min höjda dos och kommer nu ta nya prov varje månad. Skönt dem har koll på det.


Så dagen har börjat riktigt bra idag, plus att min mamma ringde och sa att hon kommer hjälpa oss med pengar till huset, är ju många summor som kommer till där. Allt är såå välkommet, för verkar som det kommer bli annat vi behöver köpa frampå.  :)


5 kommentarer:

  1. Åh ,jag är så glad för din skull! Har följt dig ett tag genom allt hopp och all förtvivlan. Men när du går över i v.13 så måste du väl kunna slappna av och glädjas på riktigt. Fira och skåla (i alkoholfritt förstås). För det är väl då som mf-risken minskar avsevärt?

    Din historia ger mig massa hopp, vilket är välbehövligt. Vi har försökt i över tre år och nu kom jag just hem efter min första embryoinsättning. Hoppas nu att den lilla klumpen trivs där inne...

    SvaraRadera
  2. Tack, kul jag kan skänka lite hopp! Kommer nog kännas bättre efter v13 sen. Är ju verkligen en liten kämpe!
    Hoppas ni får ett fint plus om 2 veckor!! :D

    SvaraRadera
  3. <3 Fan va underbart att kämpen håller sig kvar :D Kram!!! /jz

    SvaraRadera
  4. Hur går det för er?

    /Cattis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lade ut nytt inlägg idag, men vi bägge verkar må bra och h*n växer på. så fantastiskt. :)

      Radera