Fast nu drar vi det från början, nervöst satte vi oss i bilen och for iväg, bägge två var vi nervösa såklart. Vi bor iallafall inte så långt bort, så gick ganska fort att komma dit ändå. När vi väl anmälde oss i huvudreceptionen, så var det dags för D att lämna simmarprov igen, uch stackarn, inte lättaste att göra där på plats, men provet får högst vara 1 timme gammalt och det hade vi inte hunnit hemma.
Jag gick och satte mig i väntrummet så länge, sen kom han och det var inlämnat, han kunde slappna av lite, nu väntade bara min vägning...huua. Barnmorskan jag pratat med i telefon kom och hon var jättetrevlig och vi gick in för att väga och mäta, även D fick göra det, då männen fick ställa upp frivilligt om dem ville för studiens skull. Jag låg under max-gränsen och har gått ner 3,7kg sen jag vägde mig för en vecka sen, så gissa att jag var stolt. :) Nu ska jag bara fortsätta i den riktningen också.
Sen fick vi träffa läkaren, hon var också jättetrevlig och hade en manlig läkarstudent med sig. Hon gick igenom hur IVF går till och sen om hur det funkar om vi hamnar i viktgruppen och då med stöd av dietist osv, upp till 1 år efteråt. Kändes ju väldigt bra att få det. Hon gjorde även VUL för att titta på livmodern, som såg bra ut och även på äggstockarna, där syntes så tydligt mina PCO-pärlband. En normal kvinna har runt 8 högst, jag hade 20 st på ena äggstocken, den andra var lite mer åt det normala hållet.
Sen fick vi fylla i massa blanketter om våran hälsa, kostvanor osv och jag fick gå och lämna blodprov, hela 8 rör! Tog även blodtrycket, gick snabbt och smidigt. Efter det tog barnmorskan oss in till ett samtalsrum, pratade lite mer, mer blanketter att fylla i och sen skulle hon komma och berätta vilken grupp datorn hade valt oss i, såå nervöst.
Det blev IVF-GRUPPEN!! Så vi ska få börja med en gång, vi blev glatt förvånade, tror vi bägge var inställd på vikt-gruppen och kämpa med det först. Så BM gjorde genomgång med steg för steg och jag fick provsticka mig, gjorde faktiskt inte ont men var obehagligt. Jag ger liknande sprutor till andra på mitt jobb, men inte gett mig själv. Fick utskrivet alla mediciner och ett schema som jag ska följa med när jag börjar med allt och när blodprov ska lämnas in osv
Vi kommer få göra den långa proceduren, kortfattat så ska jag först börja med Provera 12/2, som ska tas i 10 dagar för att sen skapa en blödning hos mig, då jag har så oregelbundna och långa cykler.
Sen efter 5 dagar, 16/2 ska jag börja att spraya, det menar att jag ska ta en slags nässpray 3 gånger per dag, 1 sprut i varje näsborre.
2 mars ska jag sen ta blodprov på min vanliga vårdcentral, som vi sedan skickar in och så ringer min barnmorska dagen efter för att berätta hur upplägget blir med sprutorna sen. Den biten är väl den jag minst längtar till, är inte så road med nålar, men vad gör man inte. Tur jag har lite maghäng, blir lättare att ta tag i lite och spruta in. Jag har haft patienter som är trådsmala med inget fett oi huvudtaget, där är det inte lätt att hitta nånstans att sticka kan jag lova. Något bra med ens vikt iallafall. ;)
Sen om allt fortsätter bra, så kommer det bli äggutplock v.12 och dem befruktas med D´s simmare. Där kommer det kanske bli något som kallas för ICSI. I vanliga fall så släpper dem simmarna till ägget och dem får göra jobbet själva. Men då hans prov visade på gränsen, så planerar dem in för ICSI och då väljer dem i labbet ut en simmare som dem hjälper in i ägget. Sen hoppas vi på att det blir flera ägg som är bra och som då får växa i 2 dagar, sen blir det dags att sätta in 1, som dem tror är bäst av dem vi har. Resten får växa till sig lite och frysas in.
Så det är verkligen mycket att tänka på och mycket som ska klaffa för att det ska bli bra. fast läkaren lät hoppfull och dem säger att vi med PCO har lite högre chans att lyckas, men finns ju inga garantier. Vi får bara hoppas detta ska kunna hjälpa oss och i annat fall har vi iallafall försökt allt vi kan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar