Känner inte av några symtom, har pms-humör och molar i magen. Tog även ett test i morse, bara för att.... var så jädra blankt det kan bli. Inse fakta.... att vi inte är en av dem 80 % som lyckas inom 3 kurer med pergotime heller. Jag vet inte vad jag ska göra nu? Hur ska man orka, månad efter månad... Ingen kan förstå hur den känslan är, som inte själv varit med om detta. Nu pratar vi inte 3 månaders försök, som vissa verkar tro är lika jobbigt, som för oss som försökt i nu 1,5 år och längre.
Jag har mailat min läkare och bett om telefontid. Vad händer nu? Vad kommer hon säga, tycka.
Just nu vill jag bara skita i allt, orkar ju fan inte hålla på såhär. Hela månaden upptas av detta i ens tankar och sen blir det en ny sorg att bearbeta och sen orka se framåt och ladda om och om och om igen. Ge mig styrka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar