IVF-remissen är skickad

Idag var jag på spolningen för äggledarna. Hon är så himla mjuk och go min gynekolog, ingen stress och liten mottagning, så jag får alltid henne.

Vi började med spolningen, jag var nervös och spände mig lite, men gick faktiskt bra. Kände bara lite spänningar som gjorde liite ont i några sekunder när det första sprutades in, men sen ingenting. Jag fick se på ultraljudsmaskinen hur det sprutades in och delade ut sig i äggledarna. Var lite fascinerande ändå. Alltid varit intresserad av att se på UL-maskiner med olika saker.  Iallafall, hon sa att det såg ut som i en lärobok, perfekt flöde och ingen blockering, så skönt det. :)
Så hon och sköterskan var glada över detta sa dem, kul jag kan glädja några sa jag med ett leende.

Det tråkiga var dock att hon även kollade på mina ägg och såg inte att något ägg var på väg att lossa, är på dag 12. Så verkar ha väldigt få egna ägglossningar, kändes ju lite depp faktiskt.

Väl inne på hennes kontor sen, så sa hon att hon hade allt klart med prover och information, för att nu skicka till Sahlgrenska för IVF. Kan erkänna att jag blev nervös när jag låg i gynstolen och tänkte hur det kommer vara sen när man gör det. Jag frågade även med mängden på D´s simmare, då vi aldrig fått ett antal, utan bara att det var bra. Hon sa att normal mängd ligger mellan 200-40 miljoner simmare, det ses som bra. Han hade haft 40 miljoner, men att dem var starka och bra simmare. När man räknar som dåligt antal, säger man runt 5 miljoner som exempel sa hon.

Dock var det en sak som gjorde att jag fick lite smångest, ni vet inget kan ju få gå smidigt i denna karusell, suck. Hon sa att det KANSKE kan bli att dem inte tar emot våran remiss nu. För mitt missfall i Juni räknas tydligen som en graviditet, fast den inte blev fullbordad och är dem riktigt stränga, så måste vi vänta tills det gått 1 år som vi försökt och ingenting har hänt!!!! Men tjena....fatta eller??? Tänk om vi måste vänta så länge till och sen skicka ny remiss, åhhhh jag blir ju knäckt. Känns verkligen orättvist att dem ska räkna med ett ma, i sånt tidigt skede. Vi kanske aldrig mer kommer kunna lyckas själva??? Håll tummarna att vi kommer in i kö nu och det inte strular. Hon sa att det är inte säkert, men jag vill nämna det ifall att.

Jag fick även utskrivet fler kurer av pergotime, som jag kan ta tills det är dags för IVF. Om jag själv vill, det var upp till oss sa hon. Hon såg inga problem eller risker för min del. Så det känns skönt att ha den möjligheten tillsvidare iallafall.  Kanske, kanske att vi kan lyckas igen? vem vet.... hoppas hoppas så. I annat fall har vi nu IVF som väntar, det känns ändå bra. Nu har vi en plan att följa.

Men man blir ju knäckt av tiden som bara rusar iväg...allt tar sån tid.