På ruta 1 igen

Tidigt i morse åkte jag in och gjorde skrapning. Var väldigt bra personal, som tog hand om mig. Men uch vad fel det kändes. Inte såhär det skulle gå till. :(
Nu är det tomt i min livmoder igen. Tillbaka på ruta 1 igen, suuck. Enda som består är minnena av det, uch så jobbigt när man tänker på det lilla hjärtat som vi såg slå så fint... Uch får försöka fokusera bort det och se framåt nu, men lättare sagt än gjort. Sitter här med kraftig mensvärk och inget mys, bad osv på några veckor nu, pga infektionsrisken.

Vi var så glada att slippa det där jagandet efter ett plus, ha koll på äl, se till att mysa ofta, känna efter om mensen kommer...all väntan hela tiden, var såå skönt att slippa det. Men nu ska vi behöva ge oss in i det igen. Jag har sån oro också, ska vi lyckas igen? Hur lång tid kommer det gå denna gång? Kommer det sluta i kaos igen? Fy sjutton för alla tankar.
Skulle egentligen varit i v.9 idag, men istället är jag så tom inombords....uch. 4 Juni såg vi denna pyttelilla mirakel i mig, 24 Juni är nu allt borta i mig.... bästa och hemskaste vi upplevt ihop.

Andra par kan börja försöka igen så fort hon slutat blöda, men inte för min del. Jag måste först få rätt med mina värden för sköldkörteln nu...ska in och ta nya prover i Juli, snälla måtte det snabbt bli bättre, så vi kan börja försöka igen. Låg i sängen igår kväll och hade panik, tänk om vi inte hinner få en liten 2015 heller.... :(