Har verkligen gått ner i en djup svacka. Känner mig otroligt deppig och allt känns hopplöst. Kan det aldrig räcka med bakslag? Har dessa diagnoser som ställer till det för mig och kampen mot min övervikt och vi ska inte prata om hur humöret är nu. lättirriterad och deppig. Svårt att se det roliga i livet just nu. Fick via jobbet träffa en väldigt bra beteendevetare, men så blev hon långtidssjukskriven, så fick en annan, hon var inte alls bra eller förstående, så har slutat gå dit. Får se om jag kanske hittar någon annan att gå och prata med om det fortsätter såhär.
Idag är det 36 dagar sedan jag hade mens, cykeln fortsätter vara lång. Men denna gång kändes det lite lättare, då man hade pergotime att se fram emot att börja med, men det har ju blivit stoppat nu pga av sköldkörteln. Så just nu står det helt still, kommer ingenvart. Känns så jädra orättvist och tungt! :(
Verkar som min hund inte heller är dräktig, kollar av henne, men jag känner mig väldigt tveksam. Vore väl pricken över i på min infertila resa just nu. Har precis fått reda på att en tik, hos en uppfödare som jag väntat på valp efter i flera år, den har börjat löpa. Så hoppas hoppas parningen går bra och det kan bli valpar där. Isåfall, så får vi hem en liten ny medlem i höst. 4-bent sådan, men lyckas vi inte få en 2-bent, så har jag detta att syssla med istället isåfall. Har "bara" gamla hundar nu här hemma, så behövs lite nyförvärv, just för träning, utställning och avel. Men men....vi får se hur det går.
I annat fall, så ska jag iväg och jobba ikväll, känner verkligen inte för det. Sen imorgon bitti, ska jag iväg och hälsa på en kompis hela helgen. Vi har inte setts på länge, och hon har precis flyttat ut till ett mysigt torp på landet, som hon alltid drömt om och dessutom fick hon hem en ny valp för 3 månader sen, så ska bli en rolig helg, fint väder ska det ju bli med. Ska bli gott att få komma ifrån allt, för en stund iallafall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar