Man fasar dem....beskeden från andra om att dem plusat eller dem glatt berättar på facebook ihop med en UL-bild på den lille. Idag kom ett nytt sånt från en bekant. Det svider så inom mig...vill ju också. Varför kan inte vi lyckas? Nu väntar denna jobbiga väntan på BIM igen. Har slutat ha förhoppningar, varför skulle det plötsligt ta sig nu om inte innan? Känner mig på lite bättre humör nu iallafall när våren sakta smyger sig på och ljuset. Det gör gott.
Nu verkar det bli att jag kommer para en av mina tikar(hund) om några dagar. Det kommer bli spännande. Är några år sedan jag hade senaste kullen. Har registrerat kennelnamn. Kanske jag kan skingra tankarna lite på mitt egna och hoppas på att detta går bra iallafall. Alltid lika kul med små valpar i hemmet. Så nu blir det att hålla tummarna för både mig och min hund. hihi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar