Förskyld nu också

Underbart väder idag med sol och blå himmel, märks på människor hur gott det gör! Detta har jag väntat på, gillar inte långa, kalla vintrar. Som en nära vän brukar säga...."ditt humör är väderberoende".
Dock har jag gått och blivit förskyld, typiskt när det är runt äl-tider, men bara att bita ihop och hoppas på det bästa ändå! Men får tyvärr inga tydliga äl-tecken och jag orkar inte hålla på med äl-stickor just nu. Blev bara deppigt när det sällan/aldrig visade något. Fick rådet av en barnmorska att låta bli dem ett tag. Kanske börjar jag med dem om ett tag igen.

Känns som jag har fastnat och inte kommer vidare med livet. Känner att det skulle göra gott att byta jobb, känner att jag inte passar in där jag är längre...trivs med själva jobbet, men känner av på flera sätt att jag inte passar in. Kikar runt med jobb, men finns inte mycket häromkring. Svårt att bara flytta iväg med. Även om jag skulle hitta något nytt jobb nu, är det verkligen läge att byta nu när vi hoppas på att bli gravida snart? Har varit sugen ett tag på att börja studera igen. Men med tanke på våra planer, så har det känts dumt att söka något, för att sen komma in och behöva avbryta om det är för långt kvar av utbildningen. Så detta blir en ond cirkel, kommer inte vidare med mig själv. Tänk om jag inte lyckas bli gravid och åren rullar på? Man ska aldrig ta något eller någon för givet. Har iallafall funderat på att gå ner i tid på jobbet från i vinter eller början av nästa år. Bara för att ha en liten brytgräns för något som jag iallafall kan påverka. Om nu inget annat lyckas förändras för mig.